The BACKLUND / HÅKANSSON COLLECTION, Ett tusen björktavlor från världens största samling.
Utställningen har visats på:
Jönköpings Läns Museum
Frölunda Kulturhus i Göteborg
Norrbottens Läns Museum i Luleå
Landskrona Museum
Dalarnas Läns Museum i Falun
Kabelfabrikens galleri i Helsingfors, Finland
Upplands Länsmuseum i Uppsala
Trollhättans Konsthall
Oskarshamns Konsthall
Kunsthallen Bomuldfabriken i Arendal, Norge
Västmanlands Läns Museum i Västerås
Örnsköldsvik Museum
Kristinehamns Konstmuseum
Fylkesgalleriet i Nordtröndelag, Norge
Tomelilla Konsthall
Bengtsfors Kulturhus
Rydöbruks konstnärsby
Nordic Heritage Museum, Seattle, USA
American Swedish Institute, Minneapolis, USA
Hallands Kulturhistoriska Museum, Varberg
Björktavlan
Björktavlan har sina rötter i de nationalromantiska landskapsmålningar i gyllene ramar som prydde borgerskapets salonger under sent 1800-tal. Björktavlan blev den fattiges svar på den rike mannens salongsprydnad. Motiven hos bägge var landskap men hos den anspråkslösa björktavlan, som ofta såldes av luffare på landsbygden, blev guldramen ersatt med bark.
Tyskland var antagligen först med tillverkningen, men björktavlor finns över hela världen. I Sverige var björktavlan en populär turistsouvenir under 50- och 60-talet . Varje liten ort med självaktning skulle ha sin egen björktavla att sälja till turister och besökande skolklasser.
Tillverkningen av en björktavla kräver en vid blandning av material. Ett vykort limmas på en tunn, diagonalt sågad bit av en trädstam – i Sverige helst från en björk. Därefter målas bilden ut ända till kanten på den ovala träplattan. Skavar döljs under björkstammar av spackel. Barometrar, plasthjortar, termometrar, och klippor av plasticpadding kan förekomma.
En av de stora björktavletillverkarna var Kay Glans i norra Skåne. Som byggnadsmålare var det svårt att få arbete vintertid och tillverkningen av björktavlor blev en nödvändighet där alla i familjen måste hjälpa till. Av bönderna i trakten fick han björkslanor som sågades i skivor, torkades och grundades enligt noga utprovad metod. Barnen hjälpte till att limma på vykorten som levererades från orter i hela Sverige. Kay satte dit björken och målade det som behövdes.
Björktavlan är en del av vårt kulturarv som nästan försvunnit. Denna en gång så folkkära kulturyttring blev aldrig erkänd som vare sig folkkonst eller finkultur men väcker fortfarande minnen och tankar och har en märklig förmåga att väcka frågor. Frågor om god och dålig smak, finkultur kontra populärkultur, ”klass-specifik” konst, skam och stolthet, folkhemmets uppgång och fall, poesi och drömmar.
Vad längtar vi efter idag, vad är vi stolta över och hur ser dagens björktavla ut?
Lästips:
Björktavlan i våra hjärtan, Postfuturistiska Sällskapet, 1999.
The Birch Board Picture, Nordic Heritage Museum, Seattle, USA, och Postfuturistiska Sällskapet, 2012.
Björk – trädet, människan och naturen, Balkong Förlag, 2013. Marit Stigsdotter (text) och Bertil Hertzberg (foto).
Filmer med björktavlor :
The Shining – Stanley Kubrick (1980)
Kolja – Jan Sverák (1996)
The dog days – Ulrich Seidl (2001)
Rädsla urholkar själen – Rainer Werner Fassbinder (2001)
Ljus i skymningen – Aki Kaurismäki (2006)